Fullt hus när RDA firade tio år

Publicerad: 2023-03-28
Lindholmen Science Park var fyllt till bredden och längden när över 500 deltagare från hela världen kom till Göteborg för att delta på RDA:s jubileumskonferens.
Lindholmen Science Park var fyllt till bredden och längden när över 500 deltagare från hela världen kom till Göteborg för att delta på RDA:s jubileumskonferens.

Över 500 deltagare från hela världen samlades på Lindholmen Science Park i Göteborg för att delta på Research Data Alliance jubileumskonferens. Konferensen pågick den 21–23 mars och var fullspäckad med intressanta seminarier där beslutsfattare, forskare, näringsliv och andra som arbetar med forskningsdata utbytte erfarenheter och idéer om framtidens öppna datalandskap.

Research Data Alliance (RDA) bildades 2013 i Kårhuset på Chalmers av cirka 250 entusiastiska medlemmar. Organisationen har sedan dess växt till en global organisation med över 13 000 medlemmar från 145 länder. Tioårsjubileet är en milstolpe för organisationen och demonstrerar tydligt hur frågor om öppen vetenskap sammanlänkar människor och aktörer från en rad olika vetenskapliga discipliner och samhällssektorer.

Generalsekreterare för RDA Hilary Hanahoe inledde konferensen med en tillbakablick och konstaterade att organisationen har kommit en lång väg sedan starten 2013.
Generalsekreterare för RDA Hilary Hanahoe inledde konferensen med en tillbakablick och konstaterade att organisationen har kommit en lång väg sedan starten 2013.

Öppna data avgörande för att lösa några av vår tids största utmaningar

Under konferensen illustrerades bland annat vilken roll öppna data spelar för att lösa några av vår tids största utmaningar och hur delning av data driver på den tekniska utvecklingen i en alltmer digitaliserad ekonomi.

Delian Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet, underströk exempelvis vikten av interoperabilitet och öppen tillgång till klimatdata som en av de grundläggande förutsättningarna för framtagandet av IPCC-rapporten om klimatförändringar. Den avgörande framgångsfaktorn i detta arbete har varit att kunna dela och kombinera olika datakällor mellan system och länder för att skapa en mer heltäckande bild av klimatets utveckling över tid.

Magnus Sahlgren, forskningsledare vid det nationella centret för utveckling av artificiell intelligens, AI Sweden, betonade också vikten av tillgången på öppna data. Tillsammans med RISE och AI-forskare i Sverige utvecklar han en AI-baserad språkmodell, GPT-SW3, som är en svensk motsvarighet till den omtalade chatboten Chat GPT.

– En av flaskhalsarna i utvecklandet av vår svenska AI-baserade språkmodell GPT-SW3 har varit just tillgången på öppna data. För att kunna träna och utveckla modellen och göra den samhällsnyttig behöver vi ha tillgång till väldigt stora mängder data, sa Magnus Sahlgren under sin presentation.

Just nu sker en rad olika tester av modellens tillämpningsområden inom privat och offentlig sektor i Sverige. Förhoppningen är att modellen på sikt ska kunna göras gratis tillgänglig för allmänhet och andra svenska aktörer för att bygga nya språkapplikationer som exempelvis kan analysera, klassificera och generera stora mängder text genom några knapptryck.

Magnus Sahlgren från AI-Sweden om vikten av öppna data för utvecklingen av svenska AI-lösningar.
Magnus Sahlgren från AI-Sweden om vikten av öppna data för utvecklingen av svenska AI-lösningar.

Stort intresse bland näringsliv och industri

Intresset för öppen tillgång till forskningsdata var även stort inom näringsliv och industri. På plats fanns bland annat representanter från Volvo Cars, Ikea, Astra Zeneca, Oracle och Amazon som diskuterade olika utmaningar och möjligheter i utbytet av data mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi.

Under en session som anordnats av Monica Lassi, medlem i SND:s styrgrupp och Senior data governance specialist på Ikea, konstaterades bland annat att ett större datautbyte mellan olika sektorer har stor potential att driva på innovation i en accelererande digitalisering av samhället. Bland annat lyftes framtagandet av ett vaccin mot Covid-19 fram som ett framgångsexempel där sektorsövergripande delning av medicinska data spelade en nyckelroll.

Hanteringen av känsliga data en knäckfråga

En knäckfråga som behandlades på flera fullsatta seminarier under veckan var frågan om hantering och delning av känsliga data. Även om det gjorts flera tekniska framsteg inom detta område återstår en rad kulturella och juridiska trösklar som gör det svårt att nå internationell konsensus. Dock görs framsteg där exempelvis Steve McEachern, föreståndare för Australian Data Archive, lyfte Five Safes Framework som ett sätt att balansera risker mellan öppenhet och integritet vad gäller delning av data. Ramverket har plockats upp i flera olika länder på nationell nivå som en vägledning för forskare och andra aktörer som hanterar känsliga data.

Hur långt har vi kommit på vägen mot öppen vetenskap i Sverige?

Willhelm Widmark, Överbibliotekarie vid Stockholms universitet, konstaterade att vi just nu befinner oss mitt i en transition mot öppen vetenskap i Sverige. Utvecklingen sker underifrån på gräsrotsnivå men även uppifrån där Sveriges öppna data-direktiv och lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data är viktiga pusselbitar i förverkligandet av ett öppnare datalandskap till 2026.

Relaterat till detta presenterade SND:s föreståndare Max Petzold, tillsammans med representanter från svenska lärosäten och det vetenskapliga förlaget Elsevier,  förslag på nyckelindikatorer som kan mäta den svenska utvecklingen och följa upp hur väl regeringens mål om öppen vetenskap efterföljs.

– Vi ser just nu en rad parallella processer som driver på utvecklingen mot öppen vetenskap och öppen tillgång till forskningsdata. Det är viktigt att hitta sätt att mäta utvecklingen och skapa en gemensam bild av hur långt vi kommit, vart vi är på väg och vad som behöver göras för att förverkliga målen om ett öppnare datalandskap i Sverige till 2026, sa Max Petzold.

 

Trötta men glada. Den svenska RDA-noden höll ett internt möte efter konferensen för att diskutera hur det nationella arbetet inom RDA kan utvecklas vidare.
Trötta men glada. Den svenska RDA-noden höll ett internt möte efter konferensen för att diskutera hur det nationella arbetet inom RDA kan utvecklas vidare.

Ökat samarbete inom RDA Sweden

Efter RDA-konferensens avslutande session hölls ett internt möte för svenska deltagare i syfte att diskutera vidareutvecklandet av den svenska RDA-noden. Mötet arrangerades på initiativ av Sverker Holmgren från Chalmers E-commons, Wolmar Nyberg Åkerström från NBIS och representanter från SND-kontoret. Deltagarna var överens om behovet och nyttan av ett ökat samarbete inom RDA Sweden för att länka samman svenska infrastrukturer och hitta gemensamma frågor att driva, både i en nationell och internationell kontext. Även möjligheten att bredda samarbetet och skapa en nordisk RDA-nod lyftes som ett sätt att ge regionen större tyngd i RDA-sammanhang. Ett konkret första steg som togs upp var därför att lista och kontakta både svenska och nordiska aktörer som kan tänkas vara intresserade av ett tätare samarbete.

– Det var kul att se att det blev så bra uppslutning och diskussion på det avslutande mötet med den svenska RDA-noden. Vi fick med oss en rad intressanta idéer kring hur vi kan gå vidare och utveckla samarbetet. Ett första steg är att samla och kontakta alla relevanta intressenter kring ett utökat svenskt eller nordiskt samarbete och identifiera vilka frågor där vi kan få draghjälp av varandra, sa Martin Brandhagen, forskningsdatarådgivare på SND och en av organisatörerna bakom konferensen.